Book of Immortal Warlords — recension

Jag lät Book of Immortal Warlords snurra en längre demosession för att känna efter hur den beter sig, inte för att jaga en enskild storvinst. Basspelet är precis så tålmodigt som en highvolatility-Book of brukar vara: linjevinsterna droppar in i småportioner — som skärmbilderna nedan visar landade jag upprepade småträffar — medan facklor och glöd hela tiden antyder att något större väntar bakom nästa bok.

Spänningen bor helt i böckerna. Varje gång en brinnande bok fastnade på hjulen satt jag och hoppades på nummer två och tre, och den där väntan — känslan strax innan en möjlig frisnurr — är spelets bästa ögonblick. Under min session kom jag som mest upp i två böcker samtidigt, aldrig de tre som krävs.

Det betyder att jag i ärlighetens namn aldrig fick se frisnurren och den expanderande symbolen i verkligt spel. Jag kan beskriva mekaniken utifrån spelets egna uppgifter — en slumpad symbol som breder ut sig över hela hjulet — men jag har inga egna skärmbilder på en utlöst bonus, och jag tänker inte låtsas annat.

Volatiliteten känns alltså precis som utlovat: torrperioderna är långa och basspelet ensamt håller inte saldot uppe i längden. Det är designat så — utan bonusen står de riktigt feta summorna helt utom räckhåll, och 5 000×-taket förutsätter att en hög expanderande symbol och multiplikatorerna klaffar samtidigt i frisnurren.

Sammantaget är det här en slot man spelar för Book of-kittlingen och drömmen om den perfekta expansionen. En fullständig session med verifierade skärmbilder från en utlöst frisnurr läggs till när jag har fått bonusen att slå till; tills dess står omdömet på spelets egna uppgifter och det jag själv sett i basspelet i demoläget.